Manifestation för vetenskapen 22 april

Vi står bakom March for Science och de tre huvudprinciperna bakom manifestationen. Genom att stödja March for Science tar vi ställning för ett samhälle där vetenskap och fakta har en särställning i planering och beslutsfattande.

1. Vetenskapen är öppen, inkluderande och präglas av mångfald.
Vi verkar för en öppen, inkluderande och tillgänglig vetenskap, präglad av mångfald som gör att många perspektiv synliggörs och fler frågor ställs. Vikten av kunskap, ett vetenskapligt angreppssätt och kritiskt tänkande ska ses som självklar i alla delar av samhället.

2. Forskning erkänns som en omistlig del av demokratin.
Forskningen är en del av samhället. Vi efterlyser en öppen dialog, där forskare och allmänheten delar med sig av sin kunskap och där synpunkter, frågor och förslag välkomnas och tas tillvara.

3. Beslutsfattande sker utifrån evidensbaserad kunskap.
Forskning är en förutsättning för att kunna lösa de stora samhällsutmaningar vi står inför. Politiska beslut måste därför vila på fakta och evidensbaserad kunskap.

Vi hoppas att så många av våra medlemmar som möjligt också vill stödja manifestationen den 22 april för en öppen, inkluderande och tillgänglig vetenskap!

Läs mer på marchforscience.se

Vad är ett kulturarv värt?

Datum: onsdag 22 mars kl. 17.30–19.00
Lokal: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

palmyra.2De senaste årens oroligheter och väpnade konflikter bl.a. i mellanöstern har haft förödande konsekvenser för flera ovärderliga kulturella världsarv. Detta har rest frågor om internationella kulturarvsfrågor. Vårt svenska kulturarv står inte inför några liknande hot, men det finns skäl att diskutera värdet av såväl befintliga kulturarv, som sådana som kontinuerligt grävs upp av arkeologer och det som förvaras på museer.

  • Vilket är vårt ansvar för det internationella kulturarvet?
  • Hur värderar svenska folket kulturarvet?
  • Hur värderar politiken kulturarvet?

Välkommen till ett seminarium där Rifo inbjuder att diskutera dessa frågor!

Läs mer om programmet!

 

Lunchseminarium: Vem gillar vem i riksdagen?

Datum: torsdagen 30 mars kl. 12.00-13.00 (lunchsmörgås serveras från kl. 11.30)
Plats: L4-17, Ledamotshuset, Mynttorget 2

Rifo bjuder i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond (RJ) in dig till ett lunchseminarium där nya forskningsresultat presenteras av forskare.

Läs mer om inbjudan och program!

Årsmöte 2017

klubbaDatum: Onsdagen den 22 mars kl. 17
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

Rifos medlemmar, gamla som nya är välkomna till årsmöte. Här hittar du förslag till dagordning och verksamhetsberättelse för 2016. Förslag till styrelse samt revisorernas berättelse och annat underlag delas ut vid mötet.

Direkt efter årsmötet hålls ett Rifo-seminarium kl. 17.30 på temat Vad är ett kulturarv värt?.

Efter seminariet fortsätter samtalen med mingel och mat i Sammanbidningsbanan.

Välkommen med din anmälan till Rifos kansli lars.j.eriksson@riksdagen.se

Mat och hälsa – vad säger forskningen?

Datum: måndagen den 27 februari kl. 14.00-16.00
Plats: Konsertsalen på Musikhögskolan (OBS! ny lokal), Örebro universitet

Mat och hälsa engagerar de flesta av oss. Mat är en nödvändighet för vår överlevnad samtidigt som det är en källa till njutning. Mat påverkar vår hälsa och välbefinnande. Det finns många uppfattningar om vilken kost som gynnar eller missgynnar hälsan. Politiker ställs inför dilemman när beslut ska fattas. Det vetenskapliga underlaget är av avgörande betydelse i dessa sammanhang, men vetenskapen ger oss också insikt hur vi på sikt kan möta stora samhällsutmaningar med hjälp av rätt matval.

Sambandet mellan mat och hälsa är inte självklar. Maten innehåller många komponenter och hur vet vi vilka som spelar roll för hälsan? Även andra faktorer som livsstil, anlag och socioekonomiska faktorer påverkar. Vad vet vi om sambanden mellan mat och hälsa, och hur ser vi på hållbarhetsperspektivet? Hur arbetar forskarna för att få svar på frågorna?

Rifo tillsammans med Örebro universitet välkomnar till ett seminarium där dessa frågeställningar kommer att belysas av forskare och riksdagsledamöter. Läs mer om programmet!

Neuroetik: Elektronisk stimulering av hjärnan genom implantat

Datum: torsdagen 16 mars kl.12.00 – 14.30 (lunchsmörgås serveras från kl. 11.30)
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan (via den lilla sidoingången till höger)

Här finns seminariet dokumenterat på film!

Många människor drabbas av svåra neurologiska sjukdomar eller tillstånd av psykisk ohälsa såsom Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, stroke, anorexi eller depression. De senaste årens revolutionerande upptäckter om hjärnans funktioner har gett oss nya verktyg att behandla dessa tillstånd. De nya teknikerna, som elektronisk stimulering av hjärnan genom implantat, innebär både möjligheter och risker, och aktualiserar såväl filosofiska som etiska frågor som berör både människan som individ och samhället i stort.

  • Vad är personlig identitet och vad är att betrakta som ”normalt”? Hur påverkar tekniken patientens kognitiva förmågor och personlighet?
  • Vilka risker är man som patient beredd att ta när det saknas alternativ? Vilka risker är etiskt godtagbara när hälso- och sjukvård ges?
  • Hur kan vi garantera ett etiskt hållbart sätt att arbeta med dessa tekniker?

Välkommen till ett seminarium där Rifo tillsammans med Statens medicinsk- etiska råd (Smer) inbjuder att diskutera etiska, juridiska och samhälleliga frågor inom neurovetenskapliga forskningsframsteg – det neuroetiska området. Läs mer om  program och anmälan!

Platsinnovation – forskning om hur orter och platser kan utvecklas för att bli mer attraktiva för både invånare och besökare.

Datum: 17 jan kl. 12.00-13.00 (inkl. lunchsmörgås från kl. 11.30)
Plats: Mittpoolen, Riksdagshuset, entré Riksplan (via den lilla sidoingången till höger)

Välkommen till ett Rifo-seminarium som presenter forskning om Platsinnovation! Platsinnovation är nytt begrepp och förhållningssätt för att förstå och främja en form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring.

En rad insatser görs för att öka orters och platsers attraktivitet, öka antalet invånare, locka företag och besökare. Ofta har olika delar studerats var för sig: destinationsdesign med besökaren i fokus, näringslivsutveckling ur företagsperspektiv och regional attraktivitet med fokus på medborgare.

I nära samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle pågår projekt där nya metoder utvecklas, varor och tjänster kring platsinnovation för att skapa platser där människor vill vistas, verka och växa. Ett exempel är projektet Swedish Lapland som presenteras vid seminariet. Läs mer om program och anmälan!