Grundforskning – Särintresse eller medborgerlig nytta?

Datum: Onsdagen 6 april, kl. 17.00–18.30
Plats: Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

evolution2Tänk om 1600-talets forskare hade varit tvungna att begränsa sig till sin samtids mest angelägna frågor. Hur länge skulle vi då ha behövt vänta på en teori om gravitationen, en teori med långsiktiga men på sin tid oanade implikationer för praktiskt taget allt vi människor sedan dess har rört vid. Samma tankelek kan utföras om framväxten av evolutionsteorin, identifieringen av koldioxidutsläppens inverkan på jordens temperatur och primtalsmatematiken. Friheten för forskarna att självständigt formulera sina frågor och hypoteser är en viktig förutsättning för vetenskapliga genombrott, som på sikt ofta leder till viktiga tillämpningar i samhället.

Välkommen till Rifo och KVAs seminarium där frågor om grundforskning och dess nytta diskuteras. Efter seminariet bjuds samtliga deltagare på middag i akademiens klubbvilla.

Välkommen med din anmälan senast den 1 april! Läs mer om programmet PROGRAM Rifo KVA

Nyhetsbrev mars 2016

Nu finns ett nyhetsbrev att läsa. I innehållet:

  • Årsmötet 2016 – ny styrelse
  • medlemsavgift 2016 – nu även med Swish!
  • referat från seminarier
  • kommande arrangemang

Läs hela nyhetsbrevet här!

Forskning och innovation – vägval inför framtiden

Tid: onsdagen den 9 mars kl. 17.30-19.00
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan
Säkerhetskontroller till riksdagen kräver att alla besökare ska kunna uppvisa giltig id-handling och om möjligt inbjudan.

Sedan ett antal år har stora satsningar på forskning och innovation genomförts från statsmakternas sida. Regeringen har aviserat att en forskningspolitisk proposition ska presenteras under hösten 2016 och att dess perspektiv ska vara längre än vad som gällt tidigare, upp till tio år. Många inspel har nu gjorts till regeringen från aktörer och intressenter på alla håll i samhället.  forskning.2

Vilka är de stora utmaningarna som bör tas upp i kommande forskningspolitiska proposition?

Är det motiverat att satsa än mer resurser på forskning i Sverige? Varför då?

Diskussionen inför kommande ställningstaganden är i full gång och det finns anledning för forskare och politiker att diskutera vilka vägval som ska göras inför framtiden bl.a. inför kommande ställningstaganden inom forsknings- och innovationsområdet.

Välkommen till ett seminarium där några framstående företrädare ger sina reflektioner kring vilka ställningstaganden som behöver göras. Läs inbjudan och program!

Så kan forskningen möta samtida samhällsutmaningar

Datum: onsdagen den 24 februari 2016, kl. 13.00-14.30 (Lunchsmörgås + kaffe serveras från kl. 12.30)
Plats: Förstakammarsalen, entré Riksplan (OBS! Ny lokal och entré)
Säkerhetskontroller till riksdagen kräver att alla besökare ska kunna uppvisa giltig id-handling och om möjligt inbjudan.

forskningDe stora samhällsutmaningarna kräver forskning och innovation i dialog med alla som berörs. Forskare, civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor måste samverka kring både problemformulering och lösningar. EU kallar det Responsible Research and Innovation, RRI. Men vad innebär det i praktiken − och hur får vi till det i Sverige? Hur kommer forskarnas roll att påverkas? Ändras politikernas roll? Och vilka nya krav ställer det på alla involverade?

Välkommen att diskutera utmaningar och möjligheter för forskning och innovation, i Sverige och Europa!  Läs mer om inbjudan och program!

Hur mycket kan havet smälta Grönlandsisen?

Datum: Torsdagen den 10 december kl. 13.00-14.00 (Kaffe serveras)
Plats: Mittpoolen, entré Riksplan (sidodörr till stora entrén)

glaciarAtt pågående klimatförändringar sker handlar inte längre enbart om bevis från datorbaserade beräkningsmodeller, utan om faktiska observationer. Haven har värmts upp i en jämn takt sedan moderna mätningar började under tidigt 70-tal.  Osäkerheten för hur mycket världshavets nivå kan stiga under det närmaste hundra åren är i storleksordningen flera meter, inte millimeter. En grundförutsättning för att bättre förstå den globala havsnivåns utveckling bygger på kunskap om hur de stora isarna på Grönland och Antarktis fungerar.

  • Hur påverkas de delar av dessa enormt stora inlandsisar som mynnar i haven (shelfisar och tidvattenglaciärer), av varmare havsströmmar?
  • Hur stabila är isarna i ett varmare klimat?

Välkommen till ett Rifo-seminarium där du möter två ledande forskare inom området som har intressanta färska rön om den senaste utvecklingen. Läs mer om inbjudan och program!

Hur ska vi ta hand om kärnavfallet?

Datum: INSTÄLLT!
Plats: Sammanträdesrum L4-17, entré Ledamotshuset, Mynttorget 2

karnavfall.2Frågan om kärnkraften och kärnavfallets hantering har aktualiserats under året. Beslut har fattats om förtida stängning av 4 reaktorer, frågan om hantering av utländskt kärnavfall har väckts och tillstånd bereds att bygga ett slutförvar. Vad händer nu? Vilka risker finns? Vilka kostnader innebär det?  Forskning är en av flera väsentliga kunskapskällor för politiker att möta dessa utmaningar.

Välkommen till ett Rifo-seminarium i samarbete med Kärnavfallsrådet där några av dessa frågor belyses. Kärnavfallsrådet är en oberoende tvärvetenskaplig kommitté som ger råd till regeringen inför beslutet om slutförvaring av använt kärnbränsle. Rådet är också en kunskapsresurs för dem som arbetar med slutförvarsfrågan samt politiker och massmedier.

Nobelprisen 2015 i fysik, kemi och fysiologi eller medicin samt Ekonomipriset

Datum: onsdagen den 18 november, kl. 17-18.30
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

nobel2012Välkommen till populärvetenskapliga presentationer av 2015 års Nobelpris i fysik och kemi, fysiologi eller medicin samt Ekonomipriset (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne). Ledamöter från Nobelkommittéerna och Ekonomipriskommittén berättar om den forskning som belönats samt kommenterar den samhälleliga effekten och nyttan av forskningen.

Program

  • Välkomna! Thomas Strand, ordförande Rifo
  • Introduktion, Göran K Hansson, Ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i fysik, ”för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massaAnne L’Huillier, Nobelkommittén för fysik vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i kemi, ”för mekanistiska studier av DNA-reparation”, Claes Gustafsson, Nobelkommittén för kemi vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd”, Mats Persson, Ekonomipriskommittén vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i fysiologi eller medicin, ”för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar” & ”för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria”, Thomas Perlmann, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet

Välkommen med din anmälan till Rifos kansli, senast den 16 november lars.j.eriksson@riksdagen.se

Banbrytande forskning med etiska dilemman – genredigeringstekniken (CRISPR/Cas9)

Datum: onsdagen den 4 november kl. 10-15.30
Plats: Andrakammarsalen, entré Riksplan

genes

Under 2013 fick en ny genredigeringsteknik kallad CRISPR/Cas9 ett stort genomslag i forskarvärlden. Tekniken gör det möjligt att med större precision och på ett enklare sätt än tidigare förändra en gen. Den har använts i forskningsexperiment på en rad djur och växter samt på celler från människor.En möjlig klinisk användning av crispr är inom genterapin, för att behandla svåra sjukdomar. När man talar om genterapi avses oftast genförändringar på en avgränsad del av kroppens celler (somatisk genterapi), så att förändringarna inte går i arv till kommande generationer. Det pågår forskning för att utveckla sådan genterapi för ett flertal svåra sjukdomar.

Det skulle också vara möjligt att använda tekniken till att göra genförändringar på könsceller eller befruktade ägg, så att den genetiska förändringen överförs till kommande generationer. Detta är förbjudet i många länder däribland Sverige, men i andra länder saknas det reglering kring detta.

Den snabba forskningsutveckling som följt av tekniken crispr har gett upphov till en internationell debatt med flera etiska frågor i fokus.

  • Kan det vara etiskt godtagbart att göra ärftliga genförändringar om syftet är att förhindra svåra sjukdomar? Vilka risker kan finnas om detta tillåts? Vilka alternativ finns?
  • Hur kan man hindra forskare i länder med mindre strikt reglering att utföra ”oetiska” experiment?
  • Bör forskning som innefattar genförändringar på befruktade ägg uppmuntras eller förbjudas?
  • Hur kan en ansvarsfull utveckling av tekniken garanteras? Vilket ansvar har forskare och allmänföreträdare?

Välkommen till ett seminarium där framstående forskare diskuterar dessa frågor. Läs mer om programmet och anmälan!

Seminariet är ett samarrangemang mellan Rifo, Statens medicinsk-etiska råd och Gentekniknämnden.

Ett nytt sätt att tänka – humanistiska perspektiv på de globala miljöutmaningarna

Datum: Onsdagen den 14 oktober kl. 17.00-19.00
Plats: Förstakammarsalen, entré Riksplan

greenVi vet idag att människan är orsaken till de stora klimatförändringar som nu sker. Vi kan mäta hur stora klimatförändringarna är och vi kan göra prediktioner om hur klimatförändringarna kommer att påverka vår miljö och våra liv i framtiden. Det vetenskapliga samfundet talar om den tid vi lever i som Antropocen – en ny geologisk epok där den främsta drivkraften bakom miljöförändringar på planeten är människan. Vad vi inte vet i samma utsträckning är hur vi upplever  dessa miljöförändringar? Hur kan vi få människor att förstå att det är vi själva som har skapat dessa miljöförändringar? Och vad har vi nu levande människor för ansvar för kommande generationer avseende vår klimatpåverkan?? Kan humanistisk forskning bidra till ett nytt sätt att tänka, så att vi kan vända den negativa trenden?

Dessa och andra frågor kommer att diskuteras på Rifos seminarium om humanistisk miljöforskning.

Medverkande:

  • Kerstin Lidén, professor arkeologi, Stockholms universitet, ledamot av Rifos styrelse
  • Lisa Deutsch, universitetslektor i miljövetenskap, Studierektor, Stockholm Resilience Centre
  • Dolly Jørgensen, docent i miljöhistoria, lektor i teknikhistoria, Luleå tekniska universitet
  • Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, VD Institutet för framtidsstudier
  • Cecilia Åsberg, professor, Tema Genus vid Linköpings universitet
  • Finn Bengtsson, M, riksdagsledamot
  • Emma Wallrup, V, riksdagsledamot

Paneldebatt tema Humanioras betydelse för miljöutmaningarna, diskussion med riksdagsledamöter och publik.

Efter seminariet inbjuds deltagarna till mingel och mat i Sammanbindningsbanan. Anmälan senast den 12 oktober till Rifos kansli lars.j.eriksson@riksdagen.se

Hjärtligt välkomna!

Thomas Strand
ordförande Rifo